Ansvarig över guide: Anton Uppströmer & Marie Burvall/Företagsmarknad

Berörda avdelningar: Företag

Innehåll: Denna guide innehåller en samling av frågor och svar som stöd för företagsmarknadssäljare i dialogen kring stöd och flexibilitetstjänster, pilotprojekt och kundnytta.

Information:

Denna guide är ett stöd för säljarna på företagsmarknad i arbetet med att introducera och skapa intresse för stöd och flexibilitetstjänster hos befintliga kunder.

Att introducera en kund betyder INTE att att ringa och sälja till en kund. Känn ingen press att kunna detaljer och erbjudandet i sin helhet. Du behöver inte kunna tekniken utan vi börjar med att fokusera på affärslogiken. Det får kunden att mjukare bli intresserad.

Syftet är främst att ta reda på och förklara lite mer kring:

• Pilotkund = Bra deal!
• Vet dem vad stöd och flex är?
• Varför är stöd och flex bra eller kanske till och med nödvändigt?
• Vad finns det för risker?
• Vad kan dem tjäna på detta?
• Vilka resurser kan vara lämpliga i deras verksamhet att använda för olika tjänster?

Bakgrund elsystemet

Elsystemet är det nät av ledningar, transformatorer och kraftverk som levererar elektricitet till hem, fabriker och städer.

För att elen ska fungera smidigt krävs det att elsystemet har en frekvens på 50 Hz. Det innebär att växelströmmen växlar riktning 50 gånger per sekund (1 Hz = 1 växling per sekund, 50 Hz = 50 växlingar per sekund). Allt som kräver elektricitet är designat för en viss frekvens, om strömmen kommer för snabbt eller för långsamt riskerar det att hela elsystemet blir instabilt och vi riskerar stora eller små strömavbrott.

Frekvensen visar balansen mellan produktion och förbrukning. Om förbrukningen är högre än produktionen så sjunker frekvensen. Om produktionen är högre än förbrukningen så stiger frekvensen.

50 Hz är ett tecken på att elen och lasten är i balans.

Vad är stöd och flexmarknaden?

Det är marknader där elproducenter eller elkonsumenter kan få möjlighet till ersättning för att bidra med flexibilitet till elsystemet. Vissa delar involverar Svenska Kraftnät där ersättning finns att få genom att delta på olika stödtjänstmarknader.

Medan andra delar bara innebär att en, exempelvis företagare, väljer att arbeta med Peak Shaving (alltså att styra anläggningen för att dra ner på effekttoppar). Genom att bara arbeta “efter mätaren” finns det ingen ersättning att få mer än att minska energikostnaderna. Så det finns lite olika varianter.

När vi pratar stödtjänster och flexibilitetstjänster pratar vi ofta om före mätare och efter mätaren. Från exemplen ovan är Peak Shaving ett bra exempel på något som sker efter mätaren. Som om du drar ner värmen hemma.

Vill du auktionera ut elproduktion för att stötta elnätet och få ersättning från Svenska Kraftnät, sker det före mätaren. Medan om du reglerar värmen i fastigheten sker det efter mätaren.

Stöd och flexibilitetstjänster går hand i hand och många typer av resurser går att använda till båda delar. Har du ett batteri kan du både sälja stödtjänster genom att skicka ut ström på nätet när det behövs. Men du kan också välja att dämpa en effekttopp genom att använda batteriet istället för uttag via mätaren. Hänger ni med?

Alltså, bara för att landa i begreppen före och efter:

Före mätaren är “utanför” kundens anläggning.

Stödtjänster sker före mätaren.

Efter mätaren är “innanför” kundens anläggning.

Flexibilitetstjänster sker efter mätaren.

En tumregel som går att använda sig av:

Stödtjänst = nationell frekvensbalans

Flexibilitet = lokal eller planerad nätavlastning

Så vad skiljer dem två?

I korthet, se rubriker nedan.

Stödtjänster

Bakgrunden har ni överst och ni har säkert koll lite av detta. Men före mätaren, då pratar vi om stödtjänster. Hjälper elnätet att hålla balansen i realtid så att frekvensen ligger kvar runt 50 Hz.

I Svenska kraftnät köps stödtjänster in för att:

• snabbt öka eller minska elproduktion
• snabbt minska eller öka elanvändning
• stabilisera frekvensen vid störningar

Exempel på stödtjänster:

• FCR (Frequency Containment Reserve)
• aFRR (automatic Frequency Restoration Reserve)
• mFRR (manual Frequency Restoration Reserve)

Det handlar alltså om sekunder till minuter för det mesta. Det finns även andra kategorier som kräver betydligt mer krut i grejerna än vad våra kunder förmodligen sitter på. Ett exempel skulle kunna vara ett av våra vattenkraftverk - Väldigt uthålliga (kan producera länge) och kan producera mycket ström. Dessa typer av resurser är nog sällsynta bland våra företagskunder.

Flexibilitetstjänster

Det är bredare: man anpassar elanvändning eller produktion för att hjälpa nätet lokalt eller vid effekttoppar.

Typiska “flexresurser” kan vara:

• ventilation
• kyl/frys
• värmeprocesser
• laddinfrastruktur
• batterier
• reservkraft
• tryckluft
• processlaster

Det handlar ofta om minuter till timmar. Så jämfört med stödtjänster som sker i realtid är flexibilitetstjänster PLANERADE i betydligt större grad.

Vilka stöd- och flexmarknader finns det? 

FCR-D Upp

• Uppreglering
• Snabb aktivering
• Automatisk aktivering: 49,90–49,50 Hz
• Uthållighet: 20 minuter

FCR-D Ned

• Nedreglering
• Snabb aktivering
• Automatisk aktivering: 50,10–50,50 Hz
• Uthållighet: 20 minuter

FCR-N

• Används för att hantera små variationer i frekvensen
• Symmetrisk upp- och nedreglering
• Snabb aktivering
• Automatisk aktivering: 49,90–50,10 Hz
• Uthållighet: 1 timme

mFRR

• Upp- och nedreglering
• Långsam aktivering
• Manuell aktivering på begäran av Svenska kraftnät
• Uthållighet: 1 timme

Nu har vi gått igenom lite mer grundligt vad det innebär med stöd och flex. Nu tittar vi på frågor som kan komma att dyka upp.

Varför behövs dessa marknader just nu?

Elsystemet förändras snabbt och vi har inte nog med kapacitet för överföring:

• mer väderberoende elproduktion skapar oförutsägbar produktionsvolym
• ökad elektrifiering (fordon, industri, värme) bidrar till ett behov som är svårt att prognosticera
• lokal kapacitetsbrist i vissa nät

Flexibilitet är generellt sett snabbare och billigare än att bygga ut nätet, och därför blir kunder en viktig del av lösningen. Därav finns stort behov framåt.

Vad innebär det att vara en pilotkund?

Vi söker några pilotkunder för våra nya aggregatorer, där huvudfokus är att skapa verklig kundnytta. Som pilotkund får du möjlighet att vara med och påverka utformningen av vårt erbjudande:

• provar hur flexibilitet kan fungera i praktiken
• lär oss hur teknik, avtal och ersättning bör utformas innan det lanseras brett
• säkerställer att kundens verksamhet inte påverkas negativt

Vad förväntas av mig som kund i ett pilotprojekt?

Det beror på kundtyp och teknik, men vanligtvis innebär det:

• förståelse för att vi eventuellt kommer behöva göra justeringar under projektet gång, så en nära dialog och återkoppling under pilotens gång är otroligt viktig
• kunden behöver ha styrbara resurser
• om kunden önskar ta del av stödtjänster behöver kunden redan idag ha förkvalificerade resurser 
• möjlighet att styra eller anpassa viss elanvändning
• tillgång till mätdata (ofta redan befintlig)

Allt sker enligt tydliga överenskommelser med oss, kund och aggregator.

Kommer min verksamhet eller komfort att påverkas?

Nej, inte utan ert godkännande.
Vår grundprincip är att:

• din kärnverksamhet alltid går först
• flexibilitet aktiveras bara inom ramar ni godkänt
• pilotprojektet avbryts om det inte fungerar för dig
• Vårt förarbete (presentation, onboarding, flexscan) ska leda till fördelar enbart, inte nackdelar för kärnverksamhet eller annan komfort.

Vilken typ av kunder passar för pilotprojekt?

Exempel:

• fastigheter med värme, kyla eller ventilation
• industrier med flexibel produktion
• laddinfrastruktur eller energilager
• större elanvändare med styrsystem

Men även mindre aktörer kan vara relevanta, vi måste utforska och försöka ”lära oss” vad som fungerar

Får jag ersättning för att delta?

I de flesta fall utgår ekonomisk ersättning, antingen som:

• fast ersättning
• ersättning per aktivering
• eller kombination

Exakt modell bestäms när vi kartlagt anläggningen för att se var kundnyttan finns. Anläggningar som arbetar med tillexempel spotprisoptimering eller minskning av effekttoppar (efter mätaren) tex, där finns inte det ingen ersättning ekonomiskt rakt av. Men däremot ”ersättning” i form av lägre elkostnader.

I de fall där kunden har resurser som vi kopplar upp mot stödtjänstmarknaden kommer kunden att få en ekonomisk ersättning utifrån hur resursen presterar på marknaden.

Finns det några risker för mig som kund?

Om allt fungerar som det ska det inte leda till problem. Genom ett bra förarbete och tekniska produkter av hög kvalité levererar vi en gedigen lösning. Maskiner kan strula men om teknik är problem, stänger vi av styrningen direkt.

I övrigt, avtalsmässigt:

• inga långsiktiga åtaganden
• tydliga avtal och avgränsningar
• möjlighet att avsluta deltagande

Vi testar tillsammans och lär tillsammans.

Vad händer efter pilotprojektet?

Efter piloten:

• utvärderar vi teknik, ekonomi och kundupplevelse
• delar lärdomar med deltagarna
• tar beslut om eventuell fortsatt eller bredare lösning

Varför ska jag engagera mig redan nu?

Som pilotkund får du:

• möjlighet att påverka framtida marknader och villkor
• insyn i hur flexibilitet kan bli en ny intäktskälla
• bidra till ett mer hållbart och robust elsystem

Är detta något jag måste bestämma nu?

Nej. Syftet just nu är dialog och utforskande.
Pilotprojekten formas stegvis och deltagande är alltid frivilligt.

Frågor som vi kan ställa till kund:

Hur ser elanvändingen ut?

Var kan vi hitta flexibilitet?

• När på dygnet används mest effekt?
• Finns det tydliga effekttoppar som kund vet om, dem kostar pengar!
• Finns det last som är styrbar utan att störa verksamheten?
• Finns det redan automation? BMS/SCADA/EMS tex.

Om kund har toppar tex, som skulle kunna förändras, finns det direkt ett värde i intern flexibilitet även utan marknadsdeltagande.

Vi vill inte påverka produktion, vi vill inte göra det svårt och vi vill inte binda upp er på något.

Därför är pilotens budskap:

• Låg risk
• Reversibelt
• Tydlig uppstartsprocess och kundnytta
• Full transparens och inget ni binder upp er på

Varför ska kund prioritera detta nu?

Så fort företagare ser minskade kostnader lyssnar dem.

• Ökade nätavgifter
• Hållbarhetskrav
• Elektrifiering pågår, kommer bli tuffare marknad
• Volatila spotpriser, låt oss optimera
• Kapacitetsproblem

Kan vi motverka dessa saker och till och med ordna en ersättning i många fall. Varför inte?
Fråga vad kundens största energibekymmer är närmsta 2 åren. Garanterat att det är något av ovan.

Pilotprojekt säljer vi som:

• Lärprojekt för båda parter
• Kontrollerad miljö och former
• Framtidsberedskap

Många kunder kommer nog att uppleva en förändring i erbjudandet längs vägen då vi lär oss vad anläggningen och verksamheten klarar av. Ett mindre test kanske leder till ett större test då kund förstår mer och ser nyttan i detta.

Var inte rädda

Gör det inte till en allt för stor sak. Med hjälp av allt ovan. Försök bara nysta i hur det ser ut för kunderna just nu

• Hur ser elanvändning ut?
• Var uppstår effekttoppar?
• Vad går att styra och inte? Något i verksamheten som är känsligt för produktion tex?
• Vad vill ni absolut inte riskera? Vi hjälper er hitta rätt väg.
• Vad kan tänkas fungera att arbeta med hos er?

Vi visar upp tydlig onboarding-process med tidslinje för hur uppstarten med aggregator går till.

Aggregatorn har en stor del i processen och ansvarar i stor del för att ta reda på vad som är möjligt, hur det är möjligt och vilken nytta det ska leda till. Från det att kund visar intresse och vi tar dialogen vidare till aggregator samkör vi processen med dem. 

Ni behöver inte räkna på intjäningskalkyler och så vidare, vi säljare får hjälp med sådant.